onsdag 4 februari 2009
Farväl av en trogen vän....
Ikväll har jag tagit ett av de svåraste besluten jag nånsin gjort.Dumle min lilla hund som jag skaffade med mitt ex är nu mera 7 månader gammal.Situationer blir inte alltid som planerat.Sen jag blivit singel har Dumle bott med mej o jag har haft ansvar över han.Sen fick jag mitt nya jobb vilket innebär väldigt mkt resande hela tiden.Det är inte så lätt att skapa en bra tillvaro då för en liten grabb som Dumle.Jag kommer snart att bli förflyttad till Sthlm med det nya jobbet o då blir min tid ännu mindre knapp.Jag fick sätta mitt ego åt sidan o låta tanken bli verklighet.Nu visade det sej att min vetrinär som jag haft mkt till mina hästar Lars var sugen på att ha en hund.Dottern Hillevi som jag känner väl har också en Jack Russel så rasen är han bekant med.Sagt o gjort han hade Dumle på prov ett tag för att se hur de trivdes ihop.Resultatet blev strålande.Dumle får numera följa med Lars varje dag i bilen när han åker runt och behandlar djur.På så sätt har de båda sällskap o Dumle får mkt stimulans.Ikväll var jag hemma hos dom o skrev över han som ägare.Märklig känsla,min lilla prins som stöttat mej så mkt o alltid funnits vid min sida o älskat mej i vårt o torrt oavsett tittade på mej med sina glada ögon.Han verkade va väldigt tilfreds dock.Vi visade hans konster som jag lärt han,lite imponerade blev dom allt:-)Den jobbiga biten var när jag skulle åka och han satte sej vid dörren o skulle åka med trodde han.Faan mitt hjärta slets sönder..Men nu får han en bättre tillvaro än jag kan erbjuda han.Och i mars åker han på skidsemester till Norge med sin nya syster Sally.Hunden alltså:-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, va tråkigt. Men samtidigt säkert ett klokt beslut som det blev nu! Ibland får man tänka på andras bästa och som du skrev sätta sitt eget ego åt sidan...
SvaraRaderaHa ha ja det är ju jag som lärt dej en del av hårmode;-)
SvaraRaderaJa, det är hemskt när man behöver lämna bort sin älskling! Jag fick göra samma sak med min katt när jag flyttade ihop med sambon, som inte tålde katter. Men man får trösta sig med att man vet att de ändå har det bra nu.
SvaraRadera